Trots att jag sagt det rakt ut, och vet att han hört när jag sagt det, så vägrar han förstå. Han är rädd. Känner sig trängd. Jag vet inte vad han tänker, och jag törs inte heller fråga av rädsla att förstöra någonting som kanske skulle kunna hända.
Vi pratar om ensamhet. Om vad livet ska vara. Han råder mig att flytta till en större stad så att jag kan leva "crazysexysingelliv". Från att ha trott att han kanske förstår, till att inte veta om han skämtar eller verkligen menar att han tycker att jag ska leva ett galet singelliv. När allt jag vill är att han ska förstå att jag bara vill vara med honom. Men det säger jag inte. Såklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar